Jag saknar er sa mycket

Pa torsdag hade Amanda sin skol orientation sa jag hade formiddagen for mig sjalv. Kl tre gick jag till skolan for att beratta att jag slutar till volleyboll coachen. Mina knan var jattesjuka och jag vill inte riskera att skada dem igen. Sa min volleybollkarriar tog slut tidigt vilket e synd men ja kan ta jumppa i skolan i stallet och dessutom har vi ett gratis gym ca 15 min fran vart hus. Efter att jag gick till skolan gick jag till Albertsons och kopte lite frukt och sedan kopte jag lite kaffe fran Starbucks. Pa kvallen baka vi chocolate chip cookies med Amanda.. De var gott!!

Pa fredagen spendera vi dagen med Dominic igen. Forst gick vi till poolen och sedan korde vi till hans hem och bara chilla. Pa kvallen for vi downtow och till Pokeez som e en jattebillig men god mexikansk restaurang. Efter maten korde vi hem igen och Ida-Helene spenderade natten hos oss och vi hade Sex and the City marathon... :)

Pa lordagen var det tidig vackning efersom vi skulle hjalpa Karen, var area rep, med en sak. En 11 arig flicka ville som sin fodelsedags present ordna en clothing drive till fattiga och hemlosa manniskor. En clothing drive ar att man samlar ihop begagnade klader och ger till dom fattiga. Vi var dar och hjalpa och dom filmade det for nyheterna. Taylor, den 11 ariga flickan hade sjalv med sin mamma ordnat allting, amazing huh :) Efter the clothing drive for vi till OB, dvs Ocean Beach och simmade och spelade beach volley, det var kul. Efter det for vi till Philippos pizza som var ok men helt for mycket ost. Pa kvallen for vi forst till Coldstone, eller varldens basta glassbar som det ocksa heter, och sedan pa bio. The House Bunny paminde mycket om Legally Blond och den var helt bra, men inte sa bra som jag trodde. Efter bion korde Karen hem oss och Ida Helene spenderade nasta natt hos oss ocksa :)

Pa sondag morgon skypa jag med pappa i en timme och sedan forsokte jag annu skypa med mamma men hon var offline. Hela tiden jag varit har har jag kampat med hemlangtan. Det gar sa upp och ner, en timme kan jag vara hur glad som helst for att nasta timme bara villa sitta i mitt rum och grata eller fara hem med nasta flygplan. Jag hade ingen aning att det skulle vara sa svart, och ibland undrar jag faktiskt om jag ar tillrackligt stark for att klara hela aret. Just nu kanns det inte sa :( Jag ar sa radd for att nagot ont ska handa dar hemma och att jag inte ar dar. Jag vet att det inte hjalper och att det bara gor det varre att tanka sa men jag kan inte sluta. Jag saknar er sa mycket :( Nar man ar har borjar man inse hur bra Finland egenligen ar och fast ni kanske tycker att jag ar galen sa skulle jag just nu hellre vara i kalla Finland med er :) I miss you <3 so much

pussar och kramar :)

Christa